Entrepreneur2.jpg

UTRIKES FÖDDA OCH ENTREPRENÖRSKAP

Hur kan vi hjälpa nyanlända individer att skapa egna jobbmöjligheter genom entreprenörskap och är detta en viktig del av den ekonomiska integrationen?

Prosper har haft möjlighet att jobba med Charge i Norge det senaste året. Charge är ett anpassat inkubator- och acceleratorprogram som förser start-ups, vilka har initierats av första generationens invandrare, med de verktyg som behövs för att bygga framgångsrika företag. Vi har till vår glädje fått uppleva med vilken entusiasm denna grupp kastar sig in i entreprenörsvärlden.

 

Är ökat entreprenörskap en av nycklarna till lyckade ekonomisk integration och ett effektivt sätt att ta tillvara på den ekonomiska potential immigranterna representerar?

 

Låt oss ta Sverige som ett exempel. Under de senaste åren har Sverige blivit den största flyktingmottagaren inom OECD räknat per capita. Detta har lett till stora utmaningar för Sveriges integrationspolitik. Historiskt har det visat sig att, även om ökat flyktingmottagande leder till höjda kostnader för samhället på kort sikt (sociala kostnader), leder det till nya ekonomiska möjligheter på längre sikt. Men med den senaste tidens flyktingvågor har det visat sig att integrationspolitiken inte lyckats låsa upp den potentiella ekonomiska kraft som invandringen skulle kunna föra med sig. Detta beror framför allt på att de nyanlända i kraft av sitt antal och sin sammansättning inte kommer in på arbetsmarknaden tillräckligt snabbt eller tyvärr i vissa fall inte alls.

 

Historiskt har det tagit ca 8 år för att hälften av de nyanlända att kunna försörja sig själva. Denna siffra ska jämföras med 5 år i Tyskland.[1] Andreas König, en av grunderna till företaget Just Arrived som hjälper nyanlända in på den svenska arbetsmarknaden, tecknar en ännu mörkare bild: efter tio år i Sverige kunde 40 procent av de nyanlända ännu inte försörja sig själva och 20 procent hade aldrig haft ett jobb.[2]

 

Varför är inte vår ekonomiska integrationspolitik effektiv? Ett av svaren finns troligen i den instabila ekonomiska konjunktur vi har upplevt de senaste åren. Två andra svar indikerar att situationen till skillnad från konjunkturen, kan påverkas, bl.a. genom entreprenörskap:

  • många av de flyktingar som kommit till Sverige under de senaste åren har relativt låg utbildning;

  • situationen försvåras av höga inträdesbarriärer (svenska arbetsmarknadsregleringar, höga minimumlöner och utbildningskrav från arbetsgivare etc.) och ett generöst välfärdssystem.
     

I en situation där man har begränsad utbildning och upplever svårigheter att bli anställd är risken är stor att man blir bidragsberoende och förblir utanför den aktiva ekonomin.
 

Ska vi satsa på mer utbildning för att förbättra integration?
 

I vår aktuella integrationspolitik ingår redan resurser för språkutbildning, validering och kompletterande utbildning. Men som Pernilla Andersson visar i studien ”Immigration, Ekonomisk Integration och Entreprenörskap”[3], personer med mycket låg utbildning från sina hemländer och för vilka det skulle krävas många år av vidareutbildning, kanske den investeringen inte är den bästa, varken för den enskilda individen eller för samhället i stort. Åldern spelar självklart också in.


Man kan argumentera att samhället i första hand borde fokusera på dem som har behov av utbildning under en kortare tid, d.v.s. de som står relativt nära arbetsmarknaden.
Är det ett alternativ att bortsätt från språkundervisning stödja gruppen med mycket låg utbildning med andra resurser än ”klassik” utbildning?

 

Är en arbetsmarknad med lägre inträdesbarriärer ett alternativ?

Problematiken handlar i stort om initiala språkbarriärer samt om skillnaden mellan arbetskraftens kvalifikationer som arbetsgivaren uppfattar dem och de kvalifikationer som anställningen kräver och som även avgör lönenivån.

 

I Sverige ser vi en utveckling mot allt färre så kallade enklare jobb[4] och vi har en arbetsmarknad som skyddar arbetstagaren mot orättvisa löner och avtal. Denna vill vi skydda, vilket har lett till att olika typer av introduktionsanställningar och lärlingsjobb med lägre lön än vad de nuvarande avtalen medger, har försvunnit. Att på nytt introducera dessa typer av tjänster och förenkla reglerna för subventionerade anställningar skulle öka chanserna för nyanlända att få arbete. Lars Calmfors noterar emellertid i samma studie som Pernilla Andersson, att det finns ett starkt motstånd hos många fackföreningar att till exempel sänka minimumlönen. Förändringar på arbetsmarknaden tar tid.

Att underlätta entreprenörskap är en del av lösningen!

Att satsa på initiativ som Charge och uppmuntra nyanlända att starta eget kan ha en positiv inverkan på flera plan. Först och främst kan de kringgå de vanligaste inträdesbarriärerna som låg utbildning, löneregler m.m. även om de behöver stöd på annat sett. För det andra, kan de på sikt bli arbetsgivare själva och då ofta för andra utrikesfödda.

Redan idag utgör personer med utländsk bakgrund en stor och viktig del av vår arbetskraft. Med ändrade immigrationsströmmar behöver vi däremot kontinuerligt se över vilka stöd som ger mest och bäst utbyte för oss och för dem.

Under perioden 2014–2017 finansierade Tillväxtverket projekt som ledde till att 643 företag startades av nyanlända - varav 190 företag av kvinnor.[5] Detta visar potentialen i egenföretagande hos nyanlända. Tillväxtverket noterar vikten av att stötta de nyanlända, men även aktörer som Charge, vilka främjar deras företagande på olika sätt.

 

Från projekt inom Charge drar Tillväxtverket följande slutsatserna angående de stöd de nyanlända behöver:

  • Det är viktigt med anpassad rådgivning om att starta eget företag och att utvärdera deras affärsidé. Individuell coaching gör att man kan möta individerna bättre utifrån deras specifika förutsättningar.

  • Som tidigare studier inom entreprenörskapsforskning visar [6] , understryker Tillväxtverket behovet av att hjälpa personen att skapa värdefulla kontakter och bygga nya nätverk. Här kan redan etablerade företagare med utländsk bakgrund spela en stor roll som inspiratör och mentor. Det är också viktigt att titta utanför det etniska nätverket.

  • Sist, men inte minst, och kanske en av det största barriärerna till egenföretagande hos nyanlända, ärt att se till att de får finansiering, via bank eller andra investerare.


Om vi lyckas satsa på projekt som stöder entreprenörskap hos nyanlända och möjliggör att de lämnar arbetslösheten tidigare kan vi ge både individen och samhället en chans att dra nytta av den ekonomiska potential de nyanlända har. Även om detta första steg in på arbetsmarknaden eventuellt leder till låg reell lön skapas prejudikat: verkliga modeller att ta efter och vidareutveckla för ständig förbättring av arbetssituationen för utrikes födda. En miljö med förebilder för andra nyanlända skapas och de känner ökad möjlighet att bli ekonomisk oberoende trots barriärer som låg utbildning och språk.
 

 

[1] Nyanlända och företagande - en studie av Tillväxtverkets insatser för att underlätta för nyanlända att snabbt starta företag i Sverige, Tillväxtverket, 2017

[2] https://makeit.seb.se/arets-sociala-entreprenor-2017-andreas-konig/ (Okt 2017)

[3] Swedish Economic Forum Report 2016: Immigration Ekonomisk Integration Och Entreprenörskap, Johan Eklund (red) Pernilla Andersson Joona Lars Calmfors Sameeksha Desai
 

[4] Sverige är (med undantag för Schweiz och Norge) det OECD-land som har lägst andel enkla jobb.
 

[5] Nyanlända och företagande - en studie av Tillväxtverkets insatser för att underlätta för nyanlända att snabbt starta företag i Sverige, Tillväxtverket, 2017

[6] Light (1984) “Immigrant and Ethnic Enterprise in North America,” Ethnic and Racial Studies, Vol. 7, s. 195‐ 216

 

Fler artiklar...
 

yeshi-kangrang-PM_VwL2ypes-unsplash.jpg

BOENDEMILJÖ OCH VÄLMÅENDE

Prosper drivs av viljan att göra världen och våra samhällen mätbart bättre. Vi är övertygade om att man kan uppnå stora positiva sociala och miljömässiga effekter för både individer och samhälle om man kan prognostisera, styra och mäta utfall samt om man arbetar över sektorer och gränser.

Prosper Impact Consulting AB
Röhällsvägen 23

183 63 Täby

 

hej@prospersocialimpact.com

© Copyright Prosper Impact Consulting AB 2020.

All rights reserved.