yeshi-kangrang-PM_VwL2ypes-unsplash.jpg

BOENDEMILJÖ OCH VÄLMÅENDE

Så kan fastighetsbolag uppnå mätbara sociala effekter genom nybyggnation och upprustning av bostadsområden

Kan de uppnå lönsamhet samtidigt som de skapar bättre boendemiljöer med ökat välmående som kan förebygga framtida problem i samhället?
 

De flesta stora aktörer på fastighetsmarknaden är privata fastighetsbolag. Dessa bolag bygger och underhåller sina fastigheter från ett lönsamhetsperspektiv. En relevant fråga för dem bör vara: ”kan vi kombinera lönsamhet, kanske till och med ökad lönsamhet, med att samtidigt uppnå positiva sociala-, ekonomiska- och hälsoeffekter för de boende”.



 

Ökad lönsamhet skapas genom lägre vakanser, färre omflyttningar, minskad skadegörelse och en miljö där den lokala områdesförvaltningen kan arbeta effektivt. Nödvändiga åtgärder för att åstadkomma detta kan emellertid också leda till positiva sociala-, ekonomiska- och hälsoeffekter om de tillämpas på rätt sätt.


 

Boendemiljö och trygghet

 

Attraktiva städer och bostadsområden präglas av trygghet och säkerhet. I en trygg miljö ökar möjligheterna till ett lokalt blomstrande näringsliv, till bättre sociala relationer och ett friare liv för framför allt kvinnor och ungdomar. De boende känner att de kan röra sig fritt och skapa ett levande centrum. Detta i sin tur leder till att de trivs och bidrar till positiv ekonomisk tillväxt hos det lokala näringslivet.

 

I ett område där kriminalitet, eller enbart rädslan för brott [1], har fått fäste ser man däremot ökad otrygghet och fler omflyttningar.


Ett område med stor omflyttning kan ge de boende identifikationssvårigheter och en känsla av bristande samhörighet. I den miljön ökar anonymitet, den social kontrollen försvagas och brottsbenägenhet tenderar att öka. Kriminell etablering i boendemiljön; ökad brottslighet och fler individer med kriminellt beteende, leder till att positiv social utveckling avstannar. Dessutom överförs kriminella normer och dito organiserade nätverks strukturer som formats i boendemiljön till kommande generationer. [2]

 

Det finns flera studier som visar hur bebyggelsens utformning kan förebygga brott och öka trygghetskänslan.


En av de viktigaste faktorerna för brottsprevention är den sociala kontrollen och det ansvar som människor som rör sig i en miljö̈ känner för densamma. Genom att bostadsområden är utformade som grannskap och i en storlek som gör det möjligt för människor som vistas och bor där att känna igen varandra och vilja vistas i området, ökar tryggheten.
 

Att de boende känner sig stolta över sitt bostadsområde är en annan viktig faktor i det brottsförebyggande arbetet. Det vi är stolta över, tar vi hand om.[3]. Hus och områden som signalerar att det finns någon som bryr sig och håller ett öga på dem   upplevs också̊ som tryggare och skapar attraktiva boendemiljöer. Det har visat sig att sådana miljöer utsätts för mindre skadegörelse och minskad brottslighet.


Det sambandet etablerades redan i en dansk studie 1990 och kan anses vara en bra guide till hur man kan förebygga brott och öka trygghetskänslan genom utformningen av den byggda miljön:

  • Integrerade stadsmiljöer och trafiksystem planerade för användning hela dygnet.

  • Tydlig zonering som främjar ansvars- och tillhörighetskänsla.

  • Allmänna platser som skapar kontakt, synlighet men även överskådlighet.

  • Vackra och väl underhållna byggnader och miljöer - att vistas i en omgivning som känns övergiven, misskött och oplanerad kan skapa otrygghet och även inverka negativt på hälsan.

  • Fysiska barriärer och formaliserad övervakning i utsatta miljöer. [4]

     

Boendemiljö och diversifierad socioekonomisk struktur
 

De senaste decennierna har visat att grundproblemet är att de svagare i samhället; de med mindre ekonomiska resurser, koncentreras till samma område. Varför? När ekonomin tillåter fritt val av bostadsområde väljs oattraktiva stadsdelar bort. De svagare i samhället koncentreras då till samma område som följaktligen blir mindre attraktiva.

Flyttströmmarna är den enskilt största orsaken till ökande segregation. De går   främst mellan redan resurssvaga områden. Forskning visar att mellan åren 1990–2002, bodde 33 % kvar i resurssvaga områden medan siffran för resursstarka områden landade på 75 %. [5]
Vad leder då detta till? Studier och intervjuer med boende i resurssvaga områden pekar bland annat på följande problem:

  • Socioekonomisk ensidighet med många boende som har svenska som andra språk leder till sämre språkutveckling i utsatta områden.

  • Socioekonomisk ensidighet leder även till att machokulturer/stereotypa könsbilder och ärvda sociala faktorer (bidrags beroende, missbruk, skolfrånvaro etc.) blir förstärkta. Detta har negativ effekt på trygghet, skolresultat, områdets attraktivitet….

  • Integrationen blir lidande och folkgrupper ställs mot varandra.

  • Boende i utsatta områden har svårt att utveckla nya personliga nätverk, vilka i sin tur är en förutsättning för bättre förebilder och möjligheter på arbetsmarknaden.


Den extrema sociala situationen i många utsatta områden påverkar i sin tur fastighetsägarna som blir tvungna att hantera trångboddhetsproblematik, extra fastighetsslitage och ökad skadegörelse som en direkt följd av utvecklingen.[6]

Vad kan aktörerna på fastighetsmarknaden göra?
Ett första steg är att jobba på områdets rykte. När det pratas om ett områdes rykte menas det ett områdes image eller varumärke. För att öka ett områdes attraktivitet krävs att man pratar väl om det.

Att vända ett negativt rykte kräver att de boende talar gott om sitt område.[7] Detta kan uppnås genom, som beskrivet ovan, upprustning av bostäder och offentliga anläggningar samt etablering av attraktiv samhällsservice. Så noterar till exempel Folkhälsoinstitutet att för att ett bostadsområde ska upplevas som attraktivt bör det finnas en tillgänglig och levande fritidsmiljö̈ samt ett bra utbud av aktiviteter, särskilt för ungdomar.


Ett andra steg, som diskuterats under många år, är att bryta en trend av att bygga mer och mer exklusivt och istället blanda enklare och exklusivare bostäder i städerna.

Boendemiljön och hälsa

En bra bostad och boendemiljö̈ är en viktig förutsättning för god hälsa. Ett bostadsområde har fysiska och sociala egenskaper som både kan orsaka ohälsa och verka hälsofrämjande.

Det handlar om, som vi diskuterar ovan, att stärka ett bostadsområde så att olika aktörer i området samverkar för att skapa trygghet och en positiv identitet. Dessa så kallade sociala faktorer har stor betydelse för den mentala hälsan och hur individer hanterar socioekonomisk utsatthet.

Men samtidigt måsta man jobba på att stärka det som kallas för friskfaktorer. Friskfaktorer är en beteckning på̊ förhållanden som leder till att människors hälsa förbättras eller gör att de inte blir sjuka.[8]  Stärka friskfaktorerna från ett boendemiljöperspektiv gör man genom att titta på områdets:

  • Fysiska utformning så som förekomst av fukt, mögel, kyla, buller, förslumning men även områdets övergripande estetiska utformning;

  • Tillgång till materiella resurser så som attraktiva grön- och rekreationsområden vilka inverkar på möjligheten till fysisk aktivitet och därmed till bättre hälsa.


Att se till att ett område är utformat på ett sätt som gynnar god hälsa är nödvändigt för att främja de boendes välbefinnande. Det är viktigt att i detta sammanhang påpeka att förmågan att dra nytta av ett väl utformat bostadsområde ofta bestäms av sociala faktorer.

Sammanfattning

Genom rätt tillämpade åtgärder kan fastighetsbolag bidra till, inte bara ökad lönsamhet genom mindre omflyttningskostnader och lägre renovationskostnader p.g.a. till exempel minskad skadegörelse, men också till ökad trivsel och trygghet, bättre diversifierad socioekonomisk struktur som i sin tur leder till bättre ekonomiska förutsättningar och bättre hälsa för de boende.

 

[1] ”Brotts- förebyggande arbete handlar inte enbart om att reducera brott utan också om att minska rädslan för brott.” (Kriminalpræventiv Boligprojektering, 1996).
 

[2] Nationella operativa avdelningen (2017)

[3] Brott, Bebyggelse Och Planering, Boverket.

[4] Teknisk forebyggelse av vold og hærværk, Danska Ingenjörs- föreningen, 1990

[5] Omflyttning, en ekonomisk belastning eller ett samhällsbehov? Niclas Skjöld, Karlstads Universitet, 2014

[6] Slutsatsen är att relationsförvaltningsmodellen fungerar effektivt ur ett företagsperspektiv. Gunnar Blomé Kungliga Tekniska Högskolan och Malmö Högskola

[7] Omflyttning, en ekonomisk belastning eller ett samhällsbehov? Niclas Skjöld, Karlstads Universitet, 2014

[8] STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010, R 2010:18

 

Fler artiklar...
 

Prosper drivs av viljan att göra världen och våra samhällen mätbart bättre. Vi är övertygade om att man kan uppnå stora positiva sociala och miljömässiga effekter för både individer och samhälle om man kan prognostisera, styra och mäta utfall samt om man arbetar över sektorer och gränser.

Prosper Impact Consulting AB
Röhällsvägen 23

183 63 Täby

 

hej@prospersocialimpact.com

© Copyright Prosper Impact Consulting AB 2020.

All rights reserved.