Attraktiva städer och bostadsområden präglas av trygghet och säkerhet. I en trygg miljö ökar möjligheterna till ett lokalt blomstrande näringsliv, till bättre sociala relationer och ett friare liv för framför allt kvinnor och ungdomar. De boende känner att de kan röra sig fritt och skapa ett levande centrum. Detta i sin tur leder till att de trivs och bidrar till positiv ekonomisk tillväxt hos det lokala näringslivet.

I ett område där kriminalitet, eller enbart rädslan för brott [1], har fått fäste ser man däremot ökad otrygghet och fler omflyttningar.

Ett område med stor omflyttning kan ge de boende identifikationssvårigheter och en känsla av bristande samhörighet. I den miljön ökar anonymitet, den social kontrollen försvagas och brottsbenägenhet tenderar att öka. Kriminell etablering i boendemiljön; ökad brottslighet och fler individer med kriminellt beteende, leder till att positiv social utveckling avstannar. Dessutom överförs kriminella normer och dito organiserade nätverks strukturer som formats i boendemiljön till kommande generationer. [2]

Det finns flera studier som visar hur bebyggelsens utformning kan förebygga brott och öka trygghetskänslan.

En av de viktigaste faktorerna för brottsprevention är den sociala kontrollen och det ansvar som människor som rör sig i en miljö̈ känner för densamma. Genom att bostadsområden är utformade som grannskap och i en storlek som gör det möjligt för människor som vistas och bor där att känna igen varandra och vilja vistas i området, ökar tryggheten.
 

Att de boende känner sig stolta över sitt bostadsområde är en annan viktig faktor i det brottsförebyggande arbetet. Det vi är stolta över, tar vi hand om.[3]. Hus och områden som signalerar att det finns någon som bryr sig och håller ett öga på dem   upplevs också̊ som tryggare och skapar attraktiva boendemiljöer. Det har visat sig att sådana miljöer utsätts för mindre skadegörelse och minskad brottslighet.

Det sambandet etablerades redan i en dansk studie 1990 och kan anses vara en bra guide till hur man kan förebygga brott och öka trygghetskänslan genom utformningen av den byggda miljön:

• Integrerade stadsmiljöer och trafiksystem planerade för användning hela dygnet.

• Tydlig zonering som främjar ansvars- och tillhörighetskänsla.

• Allmänna platser som skapar kontakt, synlighet men även överskådlighet.

• Vackra och väl underhållna byggnader och miljöer - att vistas i en omgivning som känns övergiven, misskött och oplanerad kan skapa otrygghet och även inverka negativt på hälsan.

• Fysiska barriärer och formaliserad övervakning i utsatta miljöer. [4]