Sjukvard.jpg

SJUKVÅRD

Att beräkna ekonomiska effekter av preventiva hälsoinsatser

Under det senaste århundradet har vi i Sverige gått från att infektionssjukdomar var den vanligaste orsaken till sjukdom och för tidig död till att människors hälsa nu domineras av kroniska sjukdomar så som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, cancer, ledsjukdomar och psykiska sjukdomar. Vi har också utvecklats till ett folk som lever längre och skaffar mindre antal barn. Detta sammantaget har lett till ökade vårdkostnader, men utan att de beskattningsbara inkomsterna följt samma bana. Resultat för sjukvården har blivit enorma kostnader i förhållande till de ekonomiska resurserna och vi talar idag om en vårdkris.
 

Debatten är i full gång: hur ska vi lösa denna kris? Många förslag om hur sjukvården bör och kan förändras har presenterats. Höjd effektivitet – självklart med ännu bättre vårdkvalitet - är på allas läppar!

Att förbättra vårt vårdsystem betyder inte bara att göra förbättringar och utnyttja tekniska framsteg men också att minska antalet människor som behöver vård. Vi behöver i större utsträckning än idag arbeta preventivt. Det handlar om att förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ eller förvärras hos en person med sjukdom. På så sätt minskar vi pressen på vår sjukvård.

Nuläget

 

Exempel Typ 2 Diabetes

Vad kan göras för att minska förekomsten av diabetes och andra livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, tarmcancer m.m?

Ungefär 9 procent av BNP går till hälso- och sjukvård och av dessa pengar går det mesta till att behandla redan sjuka patienter. I en WHO-rapport från år 2014 görs uppskattningen att endast 3–4 procent av den offentliga vårdens resurser är riktade till prevention.[1]

 

I Sverige går 80¬-85 procent av hälso¬ och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av de kroniska sjukdomar som nu dominerar vår sjukvård. Undersökningar visar att insatser som stöttar goda levnadssvanor kan förebygga eller lindra symtom vid kroniska sjukdomar till närmre 90 procent.[2] Dessa siffror pekar tydligt på potentialen i preventiv sjukvård.

Diabetes typ 2 är ett bra exempel. Cirka 400 000 personer i Sverige lever med diabetes och 85–90 procent av dem har typ 2. Förekomsten ökar med stigande ålder. Hos individer över 65 år har upp till var femte person typ 2¬ diabetes. Samtidigt går sjukdomen att förebygga eftersom 80 procent av fallen är livsstils relaterade.[3


Av HFS rapport från 2015 framgår att om man lyckas upptäcka sjukdomen innan en person har utvecklat symtom, kan samhället spara 34 000 kronor per patient och år i minskade behandlingskostnader. Då är besparingen av indirekta kostnader inte medräknad. År 2005 uppskattades samhällskostnaderna för diabetes i Sverige uppgå till nio miljarder kronor – mer än en fördubbling sedan 1987. Av dessa kostnader utgjorde direkta sjukvårdskostnader 37 procent medan övriga avsåg produktionsbortfall.[4]

 

Det är inte kunskap som saknas.
HFS har sedan länge identifierat de fem största riskfaktorerna:

  • Hög alkoholkonsumtion.

  • Inte tillräcklig fysisk aktivitet.

  • Lågt intag av grönsaker och frukt.

  • Lågt intag av fullkorn.

  • Högt intag av rött kött inklusive charkuterier

Flera av dessa riskfaktorer är även kopplade till övervikt som då blir en gemensam nämnare.


Utmaningen ligger nu i att översätta dessa kunskaperna till praktisk handling. För att fånga upp en person innan hen blivit patient krävs samordning mellan olika vårdinstanser men även engagemang från skola och arbetsgivare. Frågor om hälsa och livsstil måste vara en del av det publika samtalet och kopplas samman med konkreta förslag på insatser:

  • Tillämpa ny teknik för att underlätta egenkontroll och möjliggöra för vården att ta del av den informationen;

  • Satsa på att utbilda vårdgivare, men även lärare och arbetsgivare i prevention och hur man främjar goda levnadsvanor;

  • Ändra nuvarande lagstiftning för att underlätta så att nischaktörer, som apotek, kan utföra enklare hälsokontroller och dela den informationen med sjukvården;

  • Fortsätta att stödja ny forskning och verka för att denna tillämpas i det preventiva arbetet;

  • Göra regelbundna hälsokontroller till en del av den allmänna sjukförsäkringen.

Även om dessa insatser initialt och kortsiktigt leder till viss kostnadsökning – effekterna är inte omedelbara - så handlar det här om investeringar som långsiktigt ger god avkastning i form av stora besparingar för individen, vårdsystemet och inte minst för samhället. Beräkningarna från Skandias stiftelse “Idéer för livet”, visar att kostnaden bara för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar uppgår till cirka 57 miljarder kronor årligen. [5]

Sammanfattning

När prevention blivit en integrerad del av vårt sjukvårdssystem blir detta mer hållbart; garantera bättre vård för de verkligt sjuka genom att se till att fler har hälsan och förblir friska. Vi kommer då också att få ett mer effektivt system med stora finansiella besparingar.

 

[1] Från sjukvård till hälsovård - Prevention är medicinen för ett hållbart samhälle - En rapport från PwC i samarbete med AbbVie, Apoteket AB, Roche Diagnostics och Tamro, Juni 2019
 

[2] Att Förebygga Kroniska Sjukdomar Genom Goda Levnadsvanor– Ett Sätt Att Optimera Hälso- Och Sjukvårdens Insatser, HFS, 2015
 

[3] Ri.se ”Förebyggande vård kan rädda svensk sjukvård”
 

[4] Att Förebygga Kroniska Sjukdomar Genom Goda Levnadsvanor– Ett Sätt Att Optimera Hälso- Och Sjukvårdens Insatser, HFS, 2015

[5] Från sjukvård till hälsovård - Prevention är medicinen för ett hållbart samhälle. En rapport om prevention för ett hälsosamt och hållbart samhälle. PwC i samarbete med AbbVie, Apoteket AB, Roche Diagnostics och Tamro, Juni 2019


 

Fler artiklar...
 

Prosper drivs av viljan att göra världen och våra samhällen mätbart bättre. Vi är övertygade om att man kan uppnå stora positiva sociala och miljömässiga effekter för både individer och samhälle om man kan prognostisera, styra och mäta utfall samt om man arbetar över sektorer och gränser.

Prosper Impact Consulting AB
Röhällsvägen 23

183 63 Täby

 

hej@prospersocialimpact.com

© Copyright Prosper Impact Consulting AB 2020.

All rights reserved.